Hjärnspöken

Denna bok är med andra ord kanske den mest skrämmande bok jag läst. Inte minst i kraft av att vara en så väl fungerande realistisk roman. Maartens särskilda, hjälplösa kunskap, hans position i en dröm det inte går att vakna från, där de linjära narrativen och sammanhållna subjekten brutits sönder och ingenting längre är jämförbart med någonting, beskrivs med behärskning och kontroll. Det är en sorts översättning från kaos till ordnat kaos som måste kallas för en litterär bedrift. ur Jenny Tuneda